2100

kommer springa glädje varv runt kvarteret när barnens kusiner åker hem.
det är vid sånna här möten man tänker: är det värt att chansa på att mina barn kommer bli normala?!

hade egentligen tänkt lite frozen yoghurt och sällskap med maria och maja. men ICKE.
håller på att somna nu och klockan är nio.


godnaaattt!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0